Har du tänkt rösta (röd)GRÖNT?

Många är de, inklusive mig själv, som hyllat miljöpartiet som det “nya” liberala partiet. För en grön liberal sticker det lite i ögonen att se miljöpartiet gå in i en allians tillsammans med socialdemokrater och vänsterpartister. Inte för att det är förvånande utan snarare för att man nånstans där inne hade hoppats på att miljöpartiet skulle blomma ut som det liberala frihetsälskande parti man hade kunnat vara.

Frågan många liberaler ställer sig nu är vad för politik vi kan förvänta oss av miljöpartiet i framtiden. För att få en fingervisning kan man ta en titt i Mp:s näst starkaste fäste, Göteborg, och tydligt se vilket vägval vi kan förvänta oss.  Miljöpartiet i Göteborg har röstat för en av vänsterpartiets motioner som behandlar löner inom kommunen. De båda partierna vill alltså att man inför ett lönetak i kommunen där ingen ska kunna tjäna mer än fyra gånger så mycket som den som tjänar minst.

I yrkandet till motionen skriver de båda partierna:

“Konsekvensen av förslaget kommer att innebära en lönepolicy där faktorer som kompetens, utbud/efterfrågan på arbetskraft och prestation får en mindre synlig löneeffekt. Istället kommer de timmar som den anställde lägger ner på sitt arbete att vara en tydligare faktor för vilken lön som erhålls.”

Konsekvenserna av detta blir alltså att kompetens och prestation inte kommer att premieras vid kommunal lönesättning. Extra intressant blir motionen då förslaget rör den kommunala lönesättningen då de rödgröna verkar gå till val på att man vill skapa fler jobb inom just denna sektor. Man bör ha i minne att när Vänsterpartiet så sent som 2008 reviderade sitt partiprogram valde att ha kvar kravet på avskaffande av ägandet av produktionsmedlen. Detta vill man ersätta med en gemensam förvaltning och gemensamma resurser.

Mycket tyder på att Vänsterpartiet har blivit mer extrema efter Gudrun Schymans avgång. I partiprogrammet som är reviderat så sent som 2008 lyfts marxistisk teori fram som ett viktigt politiskt verktyg, marknadsekonomin ifrågasätts och planekonomins fördelar lyfts fram. I programmet krävs avskaffande av ägandet av produktionsmedlen, såväl det samhälleliga som det privata, vilket ska ersättas av gemensam förvaltning och gemensamma resurser. Sverige skulle få Nordkoreas ekonomiska modell. Det om något torde vara en extrem politik.

Nu är det väl knappast troligt att miljöpartiet på riksnivå kommer att köpa vänsterpartiets planekonomiska politik fullt ut. Men det visar på vilken splittring som finns inom partiet och vill miljöpartiet framstå som ett frihetsälskande parti måste man börja rensa ut de gamla som tydligen fortfarande har inflytande över den politik som förs.